Att råvindar innebär stora intäktsmöjligheter för bostadsrättsföreningar är många i styrelser i storstadsregionerna medvetna om. Dock finns det även andra ytor som också går att omvandla till bostäder.
Allt från kontor och affärslokaler till källarutrymmen, tvättstugor, pingisrum, ateljéer, och mötesrum har ofta förutsättningar att omvandlas.
Att omvandla en lokal i bostadsrättsförening innebär i de flesta fall att föreningen optimerar nyttjandet av fastigheten.
Innan en ombyggnation påbörjas krävs att styrelsen skapar sig en generell förståelse för process och affärsmöjlighet.
Fördelarna med att omvandla ytor till bostäder är bland annat det tillskott i ekonomin som genereras av försäljningen samt stärkt kassaflöde av avgiftsintäkter från den nya bostadsytan.
Genom att ni bli fler medlemmar i föreningen som delar på fastigheten kan såväl drifts- och underhållskostnader som styrelseuppdrag och övriga ansvarsposter även fördelas på fler. Vidare minskar även skuldsättning per kvm för föreningar med lån av samma anledning.
Ännu oftare minskar skuldsättningen då många föreningar, som har lån när ett ombildningsprojekt inleds, väljer att använda del av vinsten till att amortera och därmed bli mindre räntekänsliga. Något som idag är mer aktuellt hos bostadsspekulanter.
Är föreningen en oäkta förening kan omvandlingen av en lokal till bostadsyta t ex vara ett steg om inte avgörande i att bli en äkta förening.
Gleipnergruppen bistår årligen ett tjugotal bostadsrättsföreningar i att omvandla sina lokaler till bostadsrätter, utöver våra övriga åtaganden inom andra affärsområden.
Som föreningsstyrelse är det första steget att utifrån tid och kompetens avgöra huruvida styrelsen önskar göra detta i egen regi, d v s bekosta och ansvara för byggnation eller att sälja ytan till en entreprenör.
Oavsett tillvägagångssätt finns sällan all den kompetens som krävs för att optimera projektet inom styrelsen.
Om föreningen säljer lokalytan till en juridisk person (entreprenör) som omvandlar ytan till bostäder och sedan i sin tur säljer till fysiska personer som styrelsen, enligt sin gängse rutin, godkänner så slipper föreningen en stor del av ansvaret och arbetet med att föra projektets administrativa och praktiska genomföranden i mål. Detta ansvar åvilar då den entreprenör som förvärvat ytan och affärsmöjligheten.
Detta är det vanligaste tillvägagångssättet för föreningar som inte har kompetenser inom upphandling, juridik och byggteknik i sin projektgrupp.
Föreningen kan även bygga om lokalerna till bostäder i egen regi och sälja dessa direkt till fysiska personer. Om projektet faller ut väl så genererar detta tillvägagångssätt större vinst, men i gengäld åvilar allt ansvar styrelsen.
I regel har en enskild bostadsrättsförening dock svårt att konkurrera med stora utvecklares produktionskostnad och organisation varför få föreningar väljer detta alternativ.
Hur styrelsen än väljer att göra är att juridiken och valet av rätt samarbetspartner och involverade konsulter och entreprenör av yttersta vikt för att få ett så smidigt och lönsamt projekt som möjligast.
Vi besöker er gärna för att berätta mer samt undersöka vilka möjligheter som föreligger i er fastighet.
Vi på Gleipnergruppen är specialiserade på projektering, upphandling, förmedling, avtalsjuridik och byggteknik/projektledning avseende konvertering av råytor såsom vindar, platta tak eller lokaler till bostäder. Här nedan delar vi stolt med oss av vårt kunnande från vårt dagliga arbete.
